Blog Image

Indien 2008

Swindia project

swedenindia.org

Tack & Hej!

Efter resan... Posted on Wed, April 01, 2009 21:38

Idag skrev jag färdigt reflektionen till Bett. Läste många delar av bloggen igen och gjorde resan om igen… Här är reflektionen om nån är nyfiken.

Men nu känns den här episoden klar och därmed tackar jag för mig! Innan jag lägger ner helt måste jag bara slänga ut en grej som jag e alldeles för nyfiken för att bara lämna. Dels undrar jag vart ex-swindianen Daniel som hört av sig här och bidragit till HepC-testerna håller hus och ifall det är nån jag kommer stöta på nånstans i swindia-kretsar (maila gärna) ? Och dels så MÅSTE jag bara fråga om vem “Eriksson” är som också bidrog till testerna, är det nån jag känner?

Jag blir sååå varm i hjärtat när jag fått se hur för mig okända (som kända) personer väljer att vara med och skapa något… Kanske var just idén att förbli anonym och då ska jag respektera det och lämna den här underbara perioden med ett stort leende!

Mail : katarina@pawlak.se

Hemsida : www.pawlak.se

Pling Plong!



NT Idag

Efter resan... Posted on Sat, March 21, 2009 11:29

Dagens framsida i tryck:

http://nt.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=4981581

Artikeln och bildspecialen inne i tidningen:

http://nt.se/norrkoping/artikel.aspx?articleid=4980829



Ica och NT

Efter resan... Posted on Tue, March 17, 2009 23:40

Det hände igen. Den där jävla klossen på ica vid kassan. Ett svenskt fenomen? Jag FATTAR inte, men det suger jävligt mycket energi ibland. Jag står i kö, tittar mig omkring och lullar i min egna lilla värld medan jag väntar. Lägger upp mina grejer på rullbandet. Innan jag hinner reagera, smäller nån av bakom mig med en väldigt bestämd flämtning och suck, lutar sig demonstrativt framåt och plockar den där klossen och TYDLIGT avgränsar mina varor så hon ska kunna börja lägga upp sina. Andra gången det händer på några veckor. Jag blir så TRÖTT, kom igen, är det värt det att störa friden och en enkel människas glada humör?? Jag var SÅ nära på att titta damen i ögonen, för kontakt är ju nåt obefintligt, och fråga snällt; Blev du upprörd nu när jag inte la klossen efter mina varor? Men sen så tänkte jag, att jag orkar inte tjafsa, hon skulle väl förmodligen gå i försvar och tycka att jag var ännu mer dum i huvudet och så skulle jag bli tvungen att ge ännu mer energi till att svara till det. Så jag lät bli. Men alltså, har den där klossen blivit en oskriven regel eller, som att stå till höger i rulltrappan? Är det så att den som lägger sina varor ska gränsa av där det tar slut? Kan det inte vara så att man BÖRJAR med klossen och sen sina varor? Finns det en time-limit som säger hur snabbt man ska lägga fram klossen? Går det att diskutera saken med alla inblandade? Frågorna bara strömmar fram med förvirringen. Är det så här det går, när vi skapar nya medel för att slippa kommunikation…? Innan Indien hade jag inte ens reflekterat över det här, den där klossen har väl funnits hur länge som helst egentligen. Kanske bara jag som är lite känslig nuförtiden. Jag tycker iallafall västvärlden går på en gnutta systematisk autopilot. Okej, för att inte generalisera alltför mycket, -Ica Spiralen i Norrköping’s kassakö- går på en gnutta systematisk autopilot. Men jag tänker att det nog händer på fler ställen.

Jag tänker nog forska lite i det här och medvetet skita i klossen ett tag framöver och se vad som händer.

En till grej. Min Swindia-upplevelse och det runtomkring (med bilder) blir publicerat i NT senare i veckan. Håll koll, länk kommer! 🙂



Vad hände sen…?

Efter resan... Posted on Mon, February 23, 2009 03:31

När jag vaknade upp första morgonen efter att jag kommit hem, grät jag som ett litet barn. Min nya kombo Katta (ja, jag bytte hem genom mailkontakt medan jag var i Indien!) hade gått till jobbet och jag hade bara 4 väggar till sällskap. För första gången på aslänge. Fy fa an vilken skum känsla! Jag blev bara så otroligt ensam, nåt jag inte känt på många många år. TUR att Hedda skulle komma till stan till helgen. Eftersom det gått 1,5 månader nu så har jag återhämtat mig skapligt, men jag är ju definitivt MYCKET mer social än innan.

Nu vet jag inte vad jag ska göra med den här bloggen riktigt. Praktiken är ju över. Men det händer ju eftergrejer i min vardag kopplat till erfarenheten SWINDIA så jag får väl skriva av mig lite till, bra material till min slutreflektion till Bett om inte annat. Ebba ut, som sagt…

Hörni som har hängt med i höstas, TACK TACK TACK för alla kommentarer och inte minst bidragen till min insamling! Jag har faktiskt kollat statistiken för min blogg och det är ju många fler än vad jag trodde som skulle läsa, skitkul att se!

Shit nu är klockan efter halv 4 på natten och jag skulle ju plugga. Så går det, tar upp gamla grejer när det är dags att läsa nåt. Suck. Jag som ville skriva lite om hur fyrkantigt Sverige känns nu. Aja, jag återkommer.

Go’natt!

Hedda & mitt kära återseende i Norrköping efter allt vi delat… smileysmileysmileysmileysmileysmiley