Blog Image

Indien 2008

Swindia project

swedenindia.org

Semester

Oktober Posted on Thu, October 30, 2008 16:54

Goa ar soft. Inga fester, men vi bor pa stranden i en enkel hydda i Aswem. Tobbe visade oss dit till Navins place, mig och Hedda. Det ar vi och ett par till som bor dar. Thats it. De har precis dragit el dit, dvs hogtalare och forstarkare. Och ett kylskap. Sa Tobbe spelar asgrym progg o minimal & vi har egna fester. Vattnet blev ocksa nyligen fixat sa vi behover inte hamta vatten ur brunnen, utan det pumpas upp och vidare till var fina nya dusch i hyddan. Bredvid en palm.

Jag mar asbra. Let go, vara har och nu, enjoy… Somnar till havsbrus och syrsor. Badar, solar, ligger under vart stora palmbladstak och gor absolut INGENTING. Fast samtidigt kanns det som att jag gor precis allt. Jag kanner sa mycket karlek! Det ar som en fet stark fors som flodar igenom mig… Underbart.

Jag vill inte aka tillbaka till Pune pa lordag… Fast ok, jag far ju faktiskt CSN for det har. smiley

Mer Goa-nytt kommer, med bilder!



GOA!! + lite flum

Oktober Posted on Sat, October 18, 2008 10:03

Orattvisa.
Jag ar sa superkanslig for det. Jag gar i forsvar direkt. Hur ska jag hantera det? Tva olika tolkningar av verkligheten krockar och exploderar. Eftersom i min verklighet ar jag oskyldig och darfor kanner jag direkt kanslan av orattvisa. Och gar i forsvar, forklarar mig. Vill att de andra ska forsta mig, tycka att jag ar ok. Hur ska jag inte ga i forsvar? Jag stannade i kanslan en stund, men paniken okar snabbt och jag handlar fort for att ta mig darifran. Kanslan var… Ensam… och oforstadd. Bang, och dar var muren uppe. Forklaringarna ar till for att det som far mig att kanna ensamheten och oforstaelsen infor mig ska forsta och darigenom forinta de har kanslorna gentemot min person. Jaha, sa nu har jag formulerat ett par av mina issues, radslor. Och jag vet ju var de kommer ifran, och aterigen (som ofta dyker upp i mina processer), det ar ju egentligen GAMLA kanslor. Men for att filosofera vidare… ensamhet? Jag gillar ju att vara ensam. Ensam ar stark, var det inte det jag sa nagra ar sen? Jag maste ju snarare ova pa gemenskap. Fast det handlar val om vald eller patvingad ensamhet… Sen da, Oforstaelsen. Bara genom att tanka och skriva samtidigt kanner jag mig starkt i min insikt. Alla situationer ar subjektiva utifran varje individ, och bara jag ser till vart mina kanslor kommer ifran, inser vad som ar gammalt, tar hand om det snabbt, i stunden, kan jag bli lugn och fokusera pa vad som egentligen hande. Att inte ga i forsvar, utan istallet att fraga det jag vill veta, vid valt tillfalle efterat nar den dynamiska situationen lagt sig. Vad hande? Varfor? Tankar? Vad kanner den andre personen? Genom att forklara mig forintar jag ju den andres kanslor i stunden eftersom jag stenhart tror pa att sa fort man forstar den andre sa kan man inte ta hand om sitt eget. Man maste liksom valja i stunden. Sa igar har jag lart mig att jag forst ska ta hand om mitt, sen forsta den andres situation och reaktion helt och fullt och inse hur det har eller INTE har med mig att gora… Finna trygghet i det och darigenom forinta behovet att forklara mig sjalv… Och ju fortare jag forstar mig sjalv desto snabbare sker bearbetningen…

Jag ovade mig redan i grupputvardering nar situationen kom upp. Jag fann trygghet i att INTE forklara mig. Jag har rett ut mitt, mar bra i det och kande efterat att jag inte hade behovet av att vara forstadd… Fan va skont! Ibland kanner jag mig som en liten unge med massa larviga kanslor som jag trodde jag var klar med for lange sen. Ibland kanner jag mig som en fena som kan slingra mig runt djupt in bland alla dessa kanslor inombords… Och faktiskt nar karnan i mycket. Go Indiaaaaa! 😉

Juste! En grej till. Igar var vi pa stan i Hyderabad o shoppade lite. Jag och Hedda var lite sena tillbaks till bussen, sa vi borjade springa lite och hoppa over stenar pa gatan och sicksacka mellan alla Rickshaws och bilar och folk. Det blev till en rolig rytm, manga ropade pa oss, tutade och tjoade liksom genom var fard framat. Vi var vilse dessutom och mitt ialla hejanden och tjoanden sager en framling i forbifarten att ‘our friends? They are there’ och pekade… Kandes som alla visste vilka vi var, inte sa manga westerners dar med andra ord. Till och med polisen i sin stora feta bil tjoade och vinkade. Till slut i den har sprangmarcshen fylld med skratt kandes det bara helt sjukt kul / bisarrt, typ som att vara mitt i nan Bollywoodrulle. Jag kunde nastan hora musiken i bakgrunden. Haha, askul!

Nu drar jag pa valfortjant semester i 2v. GOOOOOOOOAAAAA here I come!!



Hyderabad + lite till…

Oktober Posted on Thu, October 16, 2008 10:10

Vi hade Liu-traff haromveckan, med personlig utveckling. Emma var tyvarr sjuk sa det var jag, Johanna och Malin. Jag vill bara saga, att DAMNIT vilka vassa socionomer jag har aran att fa hanga med! Jag utmanade mig sjalv och var HELT oppen med vad jag tanker pa har nar det galler min egna utveckling. Utmaningen gjorde mig svag och sarbar men shit vilken grymt finkansligt vasst, varmt, hjartligt, rakt och superprofessionellt bemotande och upptagande jag fick av mina issues… Som att landa pa en riktigt mjuk och trygg filt. TACK, ni ar totalt asgrymma helt enkelt och era framtida klienter kan skatta sig lyckliga.

Sen sa pratade jag med en kvinna vid ett random tillfalle… Annu en utmaning. Vi pratade om sociala problem och hon fragade hur det kom sig att jag ville jobba som socionom. Eftersom kulturen i Indien verkar vara att manniskor som mots ar helt oppna med sig sjalva, sa jag tankte att jag testar igen. …Well, My first part of life I grew up in a home filled with alcoholism and domestic violence. Further, that made my upbringing filled with threats and control… Nar jag hade sagt det och inte hann vidare, sa kvinnan med stora ogon att hon varit med om samma sak i barndomen, men aldrig pratat om det. Hon blev imponerad och berattade att hon var orolig for hennes bror som varit med om samma sak. Har du pratat med honom om det? Nej. Hon upplever beteenden med sig sjalv infor sin man om han dricker aven om han ar valdigt sund i det han gor. Har ni pratat om det? Nej. Hon ar radd for reaktionerna som eventuellt skulle kunna komma, oavsett vilka de ar. Vi pratade och hon fragade, hon ville veta detaljer, hur mina beteenden utvecklades efter det, hur min terapi genomfordes och hur resultatet sag ut… och jag kunde verkligen skilja pa att beratta, jamfora vara situationer och att bolla tillbaka hennes funderingar till henne sjalv da hon ville veta vad hon skulle gora… Vi bollade alternativ och hur det ser ut i samhallet, stampling, familjeheder, samhallsresurser etc… Supergivande samtal, och hon berattade hur tacksam hon var att jag tog upp amnet och att hon fatt mycket att fundera igenom infor framtiden. Det kandes som om hon tog in mig i sitt stangda rum dar hon inte tagit in nan pa valdigt valdigt lange… Jag kunde tydligt och enkelt separera mitt fran hennes (som var en nyttig insikt for mig och lite av ett kvitto pa mitt jobb med skiten), men aven om hon inte kunde det utan pa nat satt identifierade oss med vara situationer, sa var val det hon ville i ett forsta steg… Att fa kanna gemenskap och att hon inte var ensam i det. Sa, annu en krock for mig nar jag efter den har situationen funderar vidare pa mitt yrkesval. (Nu var ju det har inte i nat jobbsammanhang, men anda, ett manskligt mote som jag larde mig av). Personlig. Privat… Professionell. Vart gar granserna? Det har funderas det mycket om. Om jag far valja sjalv, sa vet jag nog mer och mer hur jag vill arbeta i framtiden. Vi har ju alla ett brett register och om iallafall jag far anvanda mig av mitt i olika sammahang, aven om det bara ar till for att ge en annan manniska sallskap i sitt hemliga rum for en stund, sa ar jag villig att gora det. Men jag maste tillagga, att det har ar ju forvirrande men en process som jag hoppas kommer flyta ihop till en klarhet i framtiden!

Nu ar vi i Hyderabad och laser om religioner och spanar in olika moskeer och tempel. Jag funderade ett tag pa att konvertera till buddhist om jag nu ska vara med i nan religion. Men sen kom jag pa att om jag ska gora nagot ar det ju att ga ur kyrkan och sen vara fri att valja vad jag vill, om jag vill. Ratt ska vara ratt! For mig ar det sa iallafall. Forst fri, sen valja. Om jag vill. Religion betyder forresten Way of life enligt Hinduismen var det nan som sa. Inget mer komplicerat an sa. Tycker jag later bra och enkelt… Hursomhelst, forelasningarna ar intressanta och det ar haftigt att se hur de i konfliktlosningsammanhang forsoker se bortom religionerna for att hitta den egentliga gemenskapen… Me like. Och sen att fa lyssna till delar av koranen till exempel och sedan fa erfara hur tolkningarna implementeras i texempelvis kladsel. Att fa hora grunderna i de olika religionerna, innan de tolkats av utovarna och blivit generaliserade av mig genom den lilla erfarenhet jag har av just utovarna.

Till sist, har jag javligt svart att fokusera de har senaste dagarna. Kanske for att det ar 2v semester i Goa med start pa lordag? Weeeeeeeeeeeeeee!!

Blog Image



Photos

Oktober Posted on Fri, October 10, 2008 13:29

Blog Image
Jag, Usain & Sagar pa Karuna Daycentre i Bhiwandi

Blog ImageJag & Klim i Bombay!

*****

Idag var jag och pratade med kvinnan om bildprojektet. Meera heter hon och bor bland folket. Vi ska genomfora projektet i november nar vi nastan kommer vara klara med Swindia-kursen… Jag fick folja med henne hem dar de bor 6 personer pa superliten yta. Hon har jobbat flera ar med Deep Griha och i sitt eget omrade sa jag ska fa folja en familj som ar henne nara… Morgonprocedurer, maltider, tvatt, umgange…. Allt. Vi far se hur manga dar jag kommer hanga dar.

Det kommer bli ascoolt.



Hedda & Reiki

Oktober Posted on Sun, October 05, 2008 16:11

Igar och idag gick vi Reiki steg 1.
Jag ar kar i Reiki! (=universiell energi).
Jag ska forsoka halla reiki levande i min livsstil sa gott jag kan.

Sen sa vill jag beratta om Hedda som inte fatt nan narmare presentation har pa min blogg an. Hedda ar en underbar person som ar med i gruppen… Utan henne skulle vissa dimensioner inte kunna uppratthallas pa min resa…! Hon finns och hon forstar. Hon ar jordad och balanserad, insiktsfull och alldeles… Fantastisk! Jag kanner en otrolig tacksamhet over att hon finns har pa den har resan… Att dela gladje och sorg, tankar och tystnad…

TACK! smiley
Blog Image(Jag & Hedda pa Leopold, Colaba street i Bombay)

*****

Sen sa blir jag sa himla glad, TACK TACK TACK for bidragen underbara manniskor, redan over tusen spann!!!! Vart kommer detta hamna…? 😀